Mats Gustafsson
| Mats Gustafsson | |
 Mats Gustafsson. | |
| Född | 29 oktober 1964 Umeå,  Sverige |
|---|---|
| Genre | Jazz |
| Instrument | Saxofon |
| År som aktiv | 1986– |
| Webbplats | Officiell webbplats |
Mats Olof Gustafsson, född 29 oktober 1964 i Umeå är en svensk jazzsaxofonist.
Mats Gustafsson uppmärksammades under 1986 som en del av en duo med Christian Munthe och sedan i bandet Gush 1988. Mats har spelat med musiker som Peter Brötzmann, Joe McPhee, Paul Lovens, Barry Guy, Yoshimi P-Vi, Derek Bailey, Magnus Broo, Otomo Yoshihide, Jim O'Rourke, Thomas Lehn, Evan Parker, Misha Mengelberg , Zu, The Ex och Sonic Youth.
Sedan början av 1990-talet har han varit en flitig besökare i USA och knutit kontakt med Chicagomusiker som Hamid Drake, Michael Zerang och Ken Vandermark och gjort inspelningar för stadens OkkaDisk-etikett. Tillsammans med Ingebrigt Håker Flaten[1] på bas och Paal Nilssen-Love[2] på trummor spelar han jazz med rockinfluenser i The Thing[3].
Gustafsson spelar även i bandet Backengrillen tillsammans med Dennis Lyxen, David Sandström och Magnus Flagge från bandet Refused. Bandet har beskrivit sin musik som ”antifascistisk friformsdöds till minne av Lasse Lystedt”[4]
Förutom projekt med musiker har Gustafsson arbetat mycket med personer inom dans, teater, poesi och konst.
Priser och utmärkelser
[redigera | redigera wikitext].jpg)
- 2000 – Jazzkatten, ”Årets jazzmusiker”
- 2001 – Spelmannen
- 2003 – Kungliga Musikaliska Akademiens Jazzpris
- 2008 – Jazzkatten som ”Årets jazzmusiker”
- 2011 – Nordiska rådets musikpris[5]
- 2015 – Västerbottens-Kurirens kulturpris[6]
Diskografi
[redigera | redigera wikitext]- 1991 – Nothing to Read (med Paul Lovens)
- 1992 – Dolphins, Dolphins, Dolphins (med Per Henrik Wallin och Kjell Nordeson)
- 1995 – Parrot Fish Eye
- 1995 – For Don Cherry (med Hamid Drake)
- 1996 – Opus apus (med Anders och Christian Jormin)
- 1996 – Mouth Eating Trees and Related Activities (med Barry Guy och Paul Lovens)
- 1996 – Improvisors (med Jaap Blonk och Michael Zerang)
- 1997 – Frogging (med Barry Guy)
- 1997 – Impropositions (solo saxofon)
- 1998 – One to (Two) (med Günter Christmann)
- 1998 – Background Music (med Guillermo Gregorio och Kjell Nordeson)
- 1999 – The Education of Lars Jerry
- 1999 – Hidros One (med Nu-Ensemblen)
- 1999 – Sticky Tongues and Kitchen Knives (med John Corbett)
- 1999 – Xylophonen Virtuosen (med Jim O'Rourke)
- 1999 – Apertura (med David Grubbs)
- 2000 – Battuto (med John Corbett, Terri Kapsalis och Fred Lonberg-Holm)
- 2000 – Port Huron Picnic (med Kurt Newman och Mike Gennaro)
- 2000 – Windows: The Music of Steve Lacy
- 2000 – New York – Ystad (med Thurston Moore, Lee Ranaldo och Steve Shelley)
- 2001 – The Thing (med Ingebrigt Håker Flaten och Paal Nilssen-Love)
- 2002 – I Love It When You Snore (med Paal Nilssen-Love)
- 2002 – They Were Gentle and Pretty Pigs (med Greg Goodman och George Cremaschi)
- 2002 – The School Days and Thing – The Music of Norman Howard
- 2002 – DEG (med Kevin Drumm och Leif Elggren)
- 2003 – Blues (med David Stackenäs)
- 2003 – Off-Road (med David Grubbs)
- 2004 – Sonic Youth with Friends – Hidros 3
- 2005 – Slide
- 2005 – Critical Mass (med Agustí Fernández)
- 2005 – Catapult (solo barytonsax)
- 2005 – How to Raise an Ox (med Zu)
- 2007 – Splatter (med Paal Nilssen-Love)
- 2007 – The Fat Is Gone (med Peter Brötzmann och Paal Nilssen-Love)
- 2007 – It Is All About...
- 2007 – Words on the Floor (med Yoshimi)
- 2008 – Mats G Plays Duke E
- 2008 – My Cat Is an Alien
- 2008 – The Vilnius Explosion
- 2008 – The Vilnius Implosion
- 2009 – Mats G. Plays Albert A.
- 2009 – Sinners, Rather Than Saints (med Barry Guy)
- 2010 – TR!O - TR!O (med Günter Christmann och Paul Lovens)
- 2010 – Needs!
- 2010 – Barrel Fire (med Gord Grdina Trio)
- 2011 – Live at the South Bank (med Kieran Hebden och Steve Reid)
- 2011 – The Sons of God
- 2011 – (Fake) The Facts (med Dieb13 och Martin Siewert)
- 2011 – Kopros Lithos (med Peter Evans och Agustí Fernández)
- 2011 – One Bird Two Bird (med Merzbow och Jim O'Rourke)
- 2012 – Stones (med Colin Stetson)
- 2012 – Ich bin N!ntendo & Mats Gustafsson
- 2012 – Baro 101 (med Paal Nilssen-Love och Mesele Asmamaw)
- 2012 – Mats G. Plays Gullin
- 2012 – Play Some Fucking Stooges (med Thurston Moore)
- 2012 – Birds (med John Russell och Raymond Strid)
- 2012 – Bengt
- 2013 – Sin Gas (med Paal Nilssen-Love)
- 2013 – Cuts (med Merzbow och Balázs Pándi)
- 2013 – Eissalon (live med Didi Kern)
- 2013 – Schl8hof (med DKV Trio)
- 2013 – Vi är alla Guds slavar (med Thurston Moore)
- 2013 – Breakin' the Lab! (med Agustí Fernández och Ramon Prats)
- 2013 – Verses (med Ken Vandermark)
- 2013 – Shift (med Correction)
- 2014 – Hidros6 (med NU Ensemble)
- 2014 – Constellations (med Agustí Fernández)
- 2014 – Torturing the Saxophone
- 2015 – A Duo(s) med John Russell och Phil Minton)
- 2015 – Burnin' the Lab! (med Agustí Fernández)
- 2015 – Cuts of Guilt, Cuts Deeper (med Merzbow, Balázs Pándi och Thurston Moore)
- 2015 – Live at Henie Onstad Kunstsenter (med Thurston Moore)
- 2015 – Hit the Wall! (med Thurston Moore)
- 2015 – Hidros6 (med NU Ensemble)
- 2015 – Live in Tabačka 13/04/12 (med Merzbow och Balázs Pándi)
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ ”Ingebrigt Håker Flaten”. Ingebrigt Håker Flaten. https://ingebrigtflaten.com/. Läst 3 januari 2024.
- ^ ”Paal Nilssen-Love”. Paal Nilssen-Love. 2 januari 2019. https://www.paalnilssen-love.com/. Läst 3 januari 2024.
- ^ ”The Thing - News and Gigs”. The Thing. Arkiverad från originalet den 8 februari 2011. https://web.archive.org/web/20110208235138/http://thethingjazz.com/. Läst 1 maj 2011.
- ^ ”Backengrillen”. https://www.fasching.se/backengrillen/#single-date. Läst 6 november 2024.
- ^ ”Nordiska Råds musikpris - Previous Prize Winners & Nominees - Mats Gustafsson”. Nordiska Rådet. Arkiverad från originalet den 15 mars 2011. https://web.archive.org/web/20110315183350/http://www.musikpris.org/Default.aspx?ID=6&Action=1&NewsId=15&PID=6. Läst 2 juni 2011.
- ^ ”Mats Gustafsson tar priset”. Västerbottens-Kuriren. 7 maj 2015. Arkiverad från originalet den 18 maj 2015. https://web.archive.org/web/20150518074434/http://www.vk.se/1443243/mats-gustafsson-tar-priset. Läst 8 maj 2015.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Mats Gustafsson.